Äntligen!

Det har varit så hemskt mycket att läsa att jag inte ens hunnit träna. Tur att jag har en underbar sambo som är bra på att laga mat. Idag kom jag hem strax efter 18, då var baby i full gång med maten så jag kunde äta och sedan smälta maten medan jag pratade med mina fantastiska föräldrar. Det var ett tag sedan jag hade dem båda på tråden. Älskar er.

Efter samtalet med päronen gick jag ner till gymmet. Jag har inte varit där på över en vecka. Inte heller hunnit tagit seriösa promenader eller sprungit. Inte likt mig men kanske är det så när man nu är student. Kanske måste acceptera att jag inte kan leva som jag gjorde förut. Jag har det bra i alla fall och det är skönt att det jag läser är intressant och att hearti bor här så jag kan träffa honom samtidigt som jag pluggar.

Nu har vi haft vår finsittning också. En trevlig tillställning som var finalen på mottagningen men på torsdag är det pubpremier på B6, tvivlar på att jag hinner dit. Utrikespolitiska Föreningen har anordnat en föreläsning om Amazonas och dess ursprungsbefolkning och vi har ett grupparbete att sköta (arbetar nu med "Våld och Krig", vi ska skriva om och presentera situationen i Jemen). Samtidigt som jag borde hjälpa systeryster med jobbet eftersom hon har tenta senare i veckan... Ja, inte är det så att jag inte har något att göra, varken roliga, mindre roliga, givande eller bara saker man borde. Det är ju lite bra men det är synd då man inte riktigt känner att man hinner med och kan behandla alla med den kärlek och respekt man helst av allt skulle vilja.

Så kan det gå...

Mankind must put an end to war before war puts an end to mankind.

- John F. Kennedy